Susanna Ljunggren

Igår bestämde jag mig för att åka till ICA-affären och panta alla gamla tomburkar och glas. Anledningen till att det inte hade blivit av tidigare var att i stort sett alla burkar och glas var sådana som man inte fick någon pant för, alltså köpta på Finlands-färjan eller andra flaskor som man inte kan panta. Som en sann miljövän tänkte jag att det är säkert bättre att panta dessa burkar än att slänga de i metallåtervinningen. Så jag bestämde mig för att ta mig besväret att först åka till affären med dessa värdelösa burkar och sedan åka till återvinningen och slänga glasflaskorna där.

Jag hade tre fulla papperskassar med både burkar och flaskor huller om buller och tänkte göra grovsorteringen samtidigt som jag pantar burkarna på ICA. Så for jag till affären och när jag kom dit blinkade burkåtervinningsapparaten med alla möjliga vis åt mig att den inte fungerade just för tillfället. Den vänliga kassörskan meddelade att en  person höll på med apparaten och skulle se till att den fungerar. Då lämnade jag mina kassar med burkar och flaskor utanför apparaten och plockade ihop det jag skulle handla och återkom till apparaten innan det var dags  att betala.

När jag kom tillbaka och skulle stoppa alla mina värdelösa burkar i apparaten var mina papperskassar med burkar och glas borta! Vilken lättnad för mig så slapp jag stå där och stopppa dem i apparaten!  Men det kan inte ha varit så kul för den som hade stulit dem, att bära iväg tre kassar med risken att bli upptäckt och sedan efter allt besvär få kanske högst ett par kronor för arbetet. Det är nästan så att man kan tycka att det är hemskt att bli så grundlurad.

Ett stort tack för hjälpen till den person eller dem som tog mina kassar! Hoppas att de stoppade burkarna i återvinningsapparaten och att glasflaskorna hamnade på en återvinningsstation, och att de som gjorde detta känner att de har gjort en god gärning för miljön i alla fall eftersom det ekonomiska utfallet lär ha blivit minimalt.