Susanna Ljunggren

Igår tittade jag och hundarna på stängslen och fixade lite så vi är förberedda för tidigt betespåsläpp. Det återstår en hel del jobb, det är inte gjort på en dag.

Många tackor är jättetjocka och ser ut att kunna lamma när som helst men de gör inte det. En del är så tjocka så man kan tro att de kan spricka så snart måste lammningen komma igång.  I år har vi dräkighetsscannat  (ultraljudat) våra tackor så vi vet hur många lamm de får, väldigt praktiskt!

Så här ser det ut från fårens vinkel, tre hundar som har järnkoll på tackorna. Från vänster Ozzy, Liz och Ninja.


Så här ser Ninja ut nu, 5 mån. gammal.

Hon är inte så liten längre och fortfarande är hon väldigt enkel och smidig att ha att göra med. Lätt att säga till när hon hittar på för mycket bus för det händer ju. Jag har provat att släppa henne på fåren en gång, och det såg fint ut. Lugn och sansad med full fokus på fåren. Hon är lite åksjuk så vi tränar bara att hoppa in i bilen och ut ur bilen, och nu tycker hon att det är jättekul. Jag har tränat tre gånger, inte mer ,och det fina med henne är att det mesta faller på plats direkt. Hon hoppar glatt  in i bilen och lägger sig på golvet på passagerarsidan. Där gungar det ju minst så hon får lära sig att åka där. För bara några dagar sedan var hon väldigt noga med att inte ens närma sig bilen för hon tyckte inte om erfarenheterna då hon blev åksjuk och kräktes. Nu kan jag stå bredvid bilen och ropa på henne och hon kommer glatt och hoppar in. Vi har åkt några korta rundor och det går framåt och hon har inte mått illa. Det ordnar sig nog med åksjukan också.


Även krokusar har fått vårkänslor.