Susanna Ljunggren

Ett av de lamm vi fick provmönstra.

Idag har jag varit på kurs i mönstring utanför Arboga. Det innebär att man går igenom lamm för att bedöma både kropp och i det här fallet päls för att försöka utröna vilka lamm som ska gå vidare i avel. Så om någon trodde att ett får är ett får så ack så fel den hade. Det är inte alls så enkelt. Och tydligen var det också så att ett vitt lamm är inte ett vitt lamm utan det är svårt att hitta två vita som är helt lika. Så om du inte visste det innan så vet du det nu - vitt är inte vitt och grått är inte grått utan det handlar om så otroooligt mycket mer.

När jag anmälde mig till kursen kände jag att det kanske var fel forum att vara på för min del. Jag har aldrig varit med om en mönstring varken här hemma eller hos någon annan och hade bara viss koll på vad det innebar i det stora hela. Men det fanns inget bättre, eller överhuvudtaget annat alternativ att lära sig mönstring på lite lägre nivå för en vanlig fårägare så jag anmälde mig.

I vilket fall styrde jag den lilla blå bilen mot Arboga imorse och kom fram efter knappt 20 mils körning. Det var Margareta Källberg som höll i kursen och vi var hos Jan & Carina Granqvist i Hagby. De hade valt ut bra djur med variation så att vi fick bedöma både de som var jättebra och de som inte var lika bra och alltså inte var godkända som livdjur. Vi var 10 kursdeltagare från både när och fjärran men är man intresserad så då är man det och kan åka en bit, en kom ända från Sundsvall. Tydligen är det så att om man är hundmänniska eller fårmänniska så finns det inga gränser, och om man är, som det ofta är i dessa sammanhang både och, så ökar väl galenskapen exponentiellt. Jag menar inte att man är galen egentligen men man har ett brinnande intresse och det är ju bara bra och behövs för att bli riktigt duktig på det man håller på med.

Till min jättestora förvåning var jag inte så out som jag trodde att jag skulle vara. När vi provmönstrade fem lamm innan det var dags att göra provet var jag lite peppad eftersom jag hade 'gissat' ganska rätt i alla fall. Jag har pillat ganska mycket på våra tackors och lamms ull och pälsar sedan vi skaffade de första fåren för fyra år sedan, och har varit både intresserad och fascinerad av de skillnader som finns så det kanske hjälpte lite. För mig har inte ett får varit ett får utan så mycket mer både utseendemässigt, kroppsligt och inte minst när det gäller temperament så skiljer både raserna och individerna åt enormt. Temperamentet tänker man väl mest på när det gäller vallning med hund och hantering i stort.

Det svåraste var.... egentligen allt - det var så som någon sa vid avslutningen att man får en stor respekt för det här med mönstring och den kompetens hos dem som har hållit på länge och förstår att det krävs träning hos många olika besättningar för att kunna kalibrera sina fingrar för att göra rätt bedömning av alla sorters lamm.

Det var länge sedan jag var på en kurs som var så givande med en fantastisk lärare, och andra deltagare som mycket frikostigt delade med sig av sina erfarenheter och kunskaper, och sist men inte minst var kringarrangemangen väldigt bra och en mycket smidig och god djurhantering. Tack Jan och Carina att vi fick vara hos er!

Jag fick verkligen blodad tand så jag kommer nog att pilla ännu mer på våra egna lamm. Anders Johansson kommer hit den 7 augusti och mönstrar våra leicesterlamm så det är inte bara jag som pillar på dem. Det blir jättespännande att se vad det blir för resultat från mönstringen.


Ett lamm på mönstringsbordet. Lammet ser ut att undra när det hela kan vara över. Alla skulle ju fram och känna på både kropp och päls och vem tycker att det är kul?

Jag har skrivit lite om vad som har hänt under semestern - har varit och tävlat bland annat men jag behöver läsa igenom det innan jag lägger ut det. Inga jättedramatiska grejer men det hände lite....